Segling

Från Aktivitetsbanken

Varför

Segling kan vara svårt, men kul när väl har lärt sig hur man gör.

Genomförande

Seglen på en segelbåt följer samma aerodynamiska lagar som vingen på ett flygplan. Genom att ställa seglen på ett visst sätt i förhållande till vinden bildas på baksidan av seglet ett undertryck som både vill stjälpa båten och dra den framåt. Ungefär 2/3 av dragkraften i seglet kommer från undertrycket på seglets baksida (läsidan) och 1/3 från vindtrycket på seglets framsida (lovartsidan)

När man seglar med vinden in från sidan eller något snett akter ifrån går båten fortast, ibland t o m fortare än vinden. Ju mer man svänger båten mot vinden desto långsammare går den. I medvind blir båtens fart beroende av det motstånd den gör i vattnet och den segelyta som vinden verkar på, den projicerande segelytan. Båtens fart i medvind blir alltid lägre än vindhastigheten beroende på att ju mer båtens hastighet närmar sig vindens hastighet desto mindre blir vindens verkan på seglen och därmed minskar också den framdrivande kraften.

Att ställa seglen rätt (skota rätt) i förhållande till vinden är en konst som till en början kan vara svår, men med lite övning lär man sig snart att känna i båten när seglen drar som bäst.

Det finns en del hjälpmedel att ta till. Man kan sätta fast såkallade "Tell tales" i seglet. Tell tales är 10-20 cm långa ulltrådar som man trär igenom eller tejpar fast en bit in på seglet, från förstaget eller masten räknat, på båda sidor om seglet. Flera ulltrådar träs genom seglet på olika nivåer. Seglet är rätt skotat när alla ulltrådarna på både lä- och lovartsidan ligger vågrätt utmed seglet.

Ett annat hjälpmedel vid trimmning av segel är Vindexen. Vindexen är en vindflöjel som monteras i masttoppen och som visar den relativa, eller skenbara vindens riktning. Det är den relativa vindens riktning som är mest intressant vid segling. Den relativa vindens riktning är beroende av den absoluta vindriktningen, båtens fart och kurs i förhållande till denna vindriktning.

För att en segelbåt ska kunna segla annat än i medvind, krävs att båten har ett lateralplan dvs en köl eller ett centerbord och ett roder. Lateralplanet är egentligen den projicerade ytan av ett längdsnitt i båtens långskeppslinje och således inte enbart köl eller centerbord och roder.

Kölen eller centerbordet fungerar i vattnet på ungefär samma sätt som seglet gör i vinden fast krafterna är riktade åt motsatt håll.

När man seglar med vinden in från sidan kommer kölen att fungera som en vinge i vattnet och vill trycka båten mot vinden. Ju fortare båten går desto större blir tendensen att trycka båten mot vinden.

På grund av energiförluster, bl a genom friktion mot vattnet, blir kölens förmåga att trycka båten mot vinden alltid mindre än seglens förmåga att trycka båten mot vinden. Båten kommer därför alttid att driva något i lä (i vindens riktning). Detta kallar man för avdrift.

Sjötermer

babord, vänstra sidan av en båt då man står vänd för över

bedarra, vind eller storm avtar i styrka

beslå segel, rulla eller lägga ihop det på bom eller mast

bleke, helt vindstilla ("havet som en spegel")

bog, båtsidorna på båda sidor om förstäven

borda, att med båt lägga till vid en annan båt

brits, fast liggplats

bära av, hindra båt från att stöta mot eller hugga mot kaj e d

bärga segel, rädda,ta in seglen så att vinden inte kan verka i dem

bäring, riktning enligt kompassen

cunningham, hål med öljett genom vilket en lina dras. Används när man vill sträcka seglet maximalt

centerbord, rörlig lösköl. Används på flatbottnad båt för att minska krängning och avdrift

deplacement, 1. volymen av undanträngd vattenmassa, 2. båtens bruttovikt (anges i ton)

dikt, nära, så mycket det går t ex babord, dikt bidevind

distans, avstånd

distansminut, nautisk mil (M), 1 852 m

dragga, en båt draggar när ankaret inte fått fäste utan släpar efter sjöbottnen

dreja, dra åt t ex dreja bi =gå upp i vind

enslinje, rät linje som förenar två punkter på sjökortet

fall, tåg med vilket segel hissas

fribord, den del av båtens sida som ligger över vattenytan

friska i, vinden ökar i styrka

förhala, flytta ett fartyg genom att hala med rep eller tross

gast, besättningsmedlem

gira, avvika från eller ändra båtens kurs

halkip, "läppar" av metall för att (på däck eller reling) leda rep, tåg

hals, tåg med vilket ett segels nedre främre hörn hålls fast och manövreras

halv vind, vinden rätt på sidan eller tvärs in, vinkelrätt mot kursen

handikapp, i tävlingssammanhang försprång eller lättnad; beräknas enligt vissa mättal

kabellängd, 185,2 m (tiondelen av en distansminut)

kapell, överdrag över sittbrunn, segel e d

kapp, kringbyggnad (ofta med dörrar) över nedgångar eller luckor

kappsejsa, kantra

kastby, häftig vindstöt

katamaran, båt med två skrov

klys, runda fodrade hål i fartygs sida eller däck för tåg eller ankarkätting

knap, T-formad klots av trä eller metall som används för att lägga fast rep och linor

knop, 1. sjömansterm för knut, 2. hastighet till sjöss, 1 nautisk mil (1 852 m) per timme

kölsvin, förstärkning av ett fartygs bottenkonstruktion

kölvatten, den fåra som bildas i vattnet efter en båt med fart framåt

lik, lina fastsydd runt kanterna på segel (för att förstärka seglet)

lodning, bestämning av vattendjup med hjälp av ett lod på uppmätt lina

logg, anordning för avläsning av båtens fart genom vattnet

långskepps, i fartygets längdriktning

låring, sida av akterskeppet

mantåg, sträckt rep, tåg, att hålla sig i

manöver, handling som förändrar fartygs kurs eller fart

marvatten sägs en båt ligga i när den är vattenfylld men ändå flyter

mastfisk, förstärkning vid mastens genomgång i däcket

mojna, vinden avtar

nautisk mil, distansminut, 1 852 m

nock, yttersta ändan av en rå, bom, gaffel

pejla, bestämma bäringen, riktningen, till en viss punkt. Ombord på båtar pejlar man för positionskontroll och bestämning av kompasskurs

pejlram, en ramantenn för radiopejling som är innesluten i en ringformad isolator

pejlton, utsänds från radiofyrar

pulpit, skyddsräcke på däck

rank, sägs en båt vara om den har dålig stabilitet

regatta, planerad sammankomst av båtar för tävling eller uppvisning

reva segel, minska segelytan

ruff, kajuta på mindre båtar

rum sjö, öppen sjö

röstjärn används att fästa vanten, dvs mastens stag, i segelbåtar

samsa, att maka samman och dra åt delar av tågvirke

sejsa, lägga på en tillfällig bänsel

skot, tåg eller talja med vilket seglets vinkel mot båtens längdriktning regleras

skott, skiljevägg lågnskepps eller tvärskepps

skralnar sägs vinden göra när den avtar så att man knappt kan hålla kursen

skrotar sig gör vinden när den småningom ändrar riktning

slag, den sträcka en seglare på kryss eglar mellan två vändningar

stagvända, vända genom vind

stick i stäv, vinden är rätt för ifrån

stiltje, vindstilla

stryka, ro baklänges

styrbord, högra sidan av en båt då man står vänd för över

stäv, båtens för och akter

svaj, båten ligger ankrad på svaj när den kan svänga runt sitt ankare

toft, säte eller roddbänk tvärskepps i mindre båtar

trimaran, båt med tre skrov

vant, mastens stag i tvärskeppsriktningen

vindöga, den punkt på horisonten varifrån vinden tycks blåsa

vricka, ro med en åra

Scoutmetod

Material

Båt, segel

Säkerhet

Tips

Referenser

OP Seglingsprogrammet vi gjorde våren 2011 på avdelning Sälen i Värmdö Sjöscoutkår: [1]

OP modeller har vi tillverkat flera gånger på avdelning Sälen i Värmdö Sjöscoutkår. Modellandet brukar ta 4-5 träffar i anspråk under vintern, och sedan seglar vi regatta med dem på vårens hajk. Mer info på länken: [2]

Ifrån Scoutuppslagsboken

Segel - och hur du tillverkar dem

Gjort av