Svenska däggdjur
Från Aktivitetsbanken
Innehåll |
Varför
För att scouterna ska få lära sig vad som kännetecknar ett däggdjur och hur man känner igen dem i skog och mark.
Genomförande
• Däggdjur
Berätta att det som bland annat skiljer däggdjuren från alla andra djur är att deras ungar diar. Dia betyder att dricka av mammans bröstmjölk. Förr i tiden sa man dägga i stället för dia och det är därifrån ordet däggdjur kommer.
En annan sak som är typisk för däggdjuren är att kroppen är mer eller mindre täckt av hår.
Det finns 65 olika däggdjur i Sverige. I världen finns det ca 4 000.
Sveriges största är älgen, ca 500 kg medan världens största är blåvalen på 150 000 kg (150 ton).
Sveriges minsta är dvärgnäbbmusen, 4 g, och världens minsta är flimmer-näbbmusen, 1,5 — 2,5 g.
• Hänsyn mot djur
Diskutera vad hänsyn mot djur innebär. Denna diskussion bör förekomma ofta och då gärna i sitt naturliga sammanhang. Ta också upp det till en allvarlig diskussion på avdelningen. Säkert kan dina scouter komma med massor av förslag på vad som inte är hänsyn.
Berätta att genom att inte skräpa ner i naturen kan man "rädda" djur.
Som exempel kan du berätta att kor och älgar med förkärlek tuggar i sig slängda plastpåsar. Påsarna fastnar i magen och djuren går en kvalfull död till mötes.
Vid varje vistelse i naturen, t ex på kanothajken, kan det bli större eller mindre konflikter med djurlivet. Man får naturligtvis inte störa eller skada fåglar och andra djur. Givetvis ska man inte röra deras bo eller ägg.
Påpeka för scouterna att upplevelsen blir så mycket större om man färdas tyst genom skogen och över det öppna vattnet. Röster hörs mycket långt när man är på och vid sjön.
Till din hjälp finns en förteckning över vad som händer i djurvärlden.
Detta händer i djurvärlden:
• Våren
Haren "sätter" första kullen: mars—april
Haren "sätter" andra kullen: maj—juni
Mården föder ungar: mars—april
Räven föder ungar: april—början av maj
Uttern föder ungar: mars—april
Björnen går ur ide: mitten av april
Hermelinen föder ungar: mars—april
Illern föder ungar: maj
Vesslan föder ungar: maj
Lon föder ungar: maj
Fjällräven föder ungar: från slutet av maj—början av juni
• Sommaren
Älgkon kalvar: maj—slutet av juni
Rågeten kalvar: mitten av maj—början av juli. Parningstiden infaller: från mitten av juli—slutet av augusti.
Kronhjorten kalvar: slutet av maj—början av juni
Grävlingens parningstid: från senvåren—sommaren igenom
Haren "sätter" tredje kullen: under juli och augusti
• Hösten
Älgens parningstid: september
Grävlingen går i ide: så snart marken blivit tjälad
Björnen går i ide: i mitten av november
• Vintern
Rävens parningstid: från slutet av januari—februari igenom
Fjällrävens parningstid: början av april
Järvens parningstid: januari. Ungarna föds i mars eller april.
Björnen föder ungar: början av februari
Vargens parningstid: februari
Vesslans parningstid: mars
Utterns parningstid: mars
(Ur "Det svenska året")
• Patrulldjuren
Låt varje patrull leta reda på fakta om sitt eget patrulldjur och göra en utställning om det. Varför inte låta dem ha sin utställning på biblioteket.
Om den "bara" görs inom kåren kan den visas på ett föräldramöte. För förslag på hur ett faktablad kan se ut, se bifogad bild.
• Älg
Gipsavgjutning
Leta upp spåravtryck av älg och gör gipsavgjutning.
Forma en kartongremsa till en cirkel stor nog att omsluta spåret.
Fäst ihop kartongen med ett gem och tryck ned den i marken. Nu är det färdigt att gjuta.
Hur man blandar gips framgår av texten på gipspaketet.
• Spillning
Leta reda på älgspillning, ta med hem och plantera i krukor och se vad älgen ätit.
• Forskning
-gör en spårtavla
-ta reda på hur många älgar som uppskattningsvis finns i ert län
-ta reda på hur många älgar som trafikdödas varje år i er kommun
-klipp ur jakt- och trafikskadebilder ur ortstidningarna
-gör ett älgcollage med hjälp av dessa uppgifter och tidningsurklipp
• Älg på besök
Låt en "älg" komma och berätta om hur han upplever livet i skogen:
"Nu får det vara nog! Dagligen blir vi påkörda av dessa konstiga vrålande plåtlådor med sina starka bländande ögon och ofta med dödlig utgång.
Invalider blir det ju inte så ofta tal om. Tänk dig ett Älghandikappförbund!
Vi tycks ofreda fast vi är fredliga; vi går i våra marker och över våra stråk. Ni säger att vi är en halv miljon, jag vet inte, jag träffar dem inte så ofta, Sverige är stort.
Men ni är flera miljoner destruktiva kryp. Skadedjur, ja det är rätt ord för er. Ni förstör luft, vatten och marker för flera hundra år framöver.
En dag var jag ute och gick med min son. Det var en härlig höstdag och vi skulle ta en riktig långpromenad. Då dyker det upp ett vrålande vidunder som nästan mejar ner oss helt utan anledning! Efter detta är det inte så lugnt i sinnet längre. Min son blev aldrig sig själv igen. Han rycker så konstigt.
Det är en stor skam att vårt Älgverk inte kan få till stånd en kraftig utrensning av dessa skadedjur. Det skulle inte göra något, för de blir inte ens lyckliga. Men vi blir olyckliga, påkörda, lemlästade, jagade och utrotade."
Scoutmetod
Material
Gips, kartong, älgspillning, krukor.
Säkerhet
Tips
Mer information om olika djur kan du hitta på biblioteket eller på Internet..
Referenser
Ur "Det svenska året"
Gjort av
Liknande aktiviteter
Denna aktivitet ingår i följande kategorier. Du kan klicka på en kategorilänk för att se fler aktiviteter inom samma kategori.








